Jag har en bakgrund som organisationskonsult och disputerade 2006 på Kungliga Tekniska Högskolan med en avhandling om relationen mellan design av arbetsplatser och kunskapsarbete. Jag blev fascinerad av det jag såg i mina studier, hur djupt människor påverkas av sin fysiska miljö samtidigt som de tycks i stort sett omedvetna om denna påverkan. De gängse managementteorierna var inte heller till någon större hjälp för att förstå den komplexa relationen mellan vår fysiska omgivning och de upplevelser som styr vårt meningsskapande och våra sociala relationer. För att gräva djupare bestämde jag mig för att studera de som formger vår fysiska omgivning. Det ledde mig till Högskolan för Design och Konsthantverk (HDK) vid Göteborgs universitet där jag fick möjlighet att fördjupa mig i skapandeprocessen och estetiska upplevelser, både som forskare och som lektor i design. Men som organisationsvetare blev jag med tiden alltmer besvärad av att se hur våra organisationer i ökande utsträckning hämmar skapandet på grund av sin form. Idag är jag därför knuten till Chalmers Tekniska Högskola där jag forskar på organisationsformer som sätter människan i centrum och möjliggör skapande, lärande och gemensam utveckling.

Som ledsagare på denna forskningsresa har jag hela tiden haft de klassiska pragmatisterna, ett gäng filosofer från det tidiga 1900-talets USA som C. S. Peirce, William James, John Dewey, G. H. Mead, Mary Parker Follett och Jane Addams. Det är en brokig samling med olika bakgrund och intressen, men de delar en världsbild som utgår ifrån människans upplevelser som grunden för hur vi förstår och agerar i vår omvärld. De kritiserade den maskinella världsbild som växte sig all starkare i dåtidens industrialiserade samhälle. Istället argumenterade de för en världsbild som utgår från den evolutionära processen, där fokus ligger på relationer mellan människor och deras sociala och fysiska omgivning i en ständigt pågående process av ömsesidig anpassning och utveckling. Naturligtvis finns det många forskare i olika discipliner som senare belagt och vidareutvecklat olika aspekter av de klassiska pragmatisternas idéer. Och många av dem är också väldigt intressanta och användbara. Men jag återkommer ändå ofta till de ursprungliga pragmatisterna för att de är oslagbara på att beskriva de underliggande principerna för en värld i ständig förändring och för vad som krävs för att verka konstruktivt och hållbart i en föränderlig värld.  

Liksom pragmatisterna ser jag inget egenvärde i abstrakt teoretiserande. Det är de praktiska konsekvenserna av en idé som är intressanta och de praktiska konsekvenserna kan endast förstås genom erfarenhet. Därför har jag alltid varvat forskningen med olika typer av praktisk verksamhet. De projekt vi gör i AnnaHenning Form är för mig en möjlighet att utveckla nya sätt att beforska skapandet genom att själv vara delaktig i den skapande processen, och genom att på olika sätt gestalta möjliga världar som utgår ifrån de klassiska pragmatisternas världsbild.

Om du är nyfiken på denna världsbild får du gärna lyssna på de avsnitt i Sonderpodden eller Talking About Organizations Podcast där jag pratar om hur Mary Parker Follets idéer kan inspirera till nya sätt att tänka kring organisering idag.

Profil på LinkedIn

Profil på ResearchGate