Landalasstolen

Landalastolen är en lekfull tolkning av Lindomesnickarnas Göteborgsstol. Den är inspirerad av deras hantverksskicklighet, känsla för kvaliteter och småskaliga produktion i hemmaverkstaden, tolkad i ljuset av våra förutsättningar idag. Namnet kommer från den plats stolen är tillverkad på, Landala egna hem - Sveriges enda bevarade trädgårdsstad, byggd mellan 1913 – 1922. Trädgårdsstaden var en reaktion mot dåtidens industrialisering och utveckling mot globala marknader. Inspirationen kom från den engelska Arts and Crafts-rörelsens vision om ett samhälle där modernitet, demokrati och delaktighet, konst och mänskliga uttryck går hand i hand. Det var också ett försök att (återupp)väcka engagemanget för det lokala, för platsens historia och gemenskap, samtidigt som man sökte inspiration från långväga och främmande kulturer. Arts and Crafts-rörelsen tog sin utgångspunkt i hantverket, men framhöll också vikten av skapandet och gemensamma kulturella uttryck för att vi ska känna oss delaktiga i samhällsutvecklingen. Friheten i uttrycket fick därmed en central roll.

Genom sin form är Lindomestolarna materiella uttryck för Göteborgs vindlande kulturhistoria. Landalastolens form är en reflektion av kulturhistorien, men i en ny gestaltning som speglar vår samtid och en önskan om att återta det mänskliga och vår koppling till naturen genom en hantverksmässig formgivning. Kvar från Göteborgsstolen finns den grundläggande formen av en baljfåtölj, vilken var vanlig under empiren, men har sina rötter i det antika Egypten. Benen har behållit sin organiska form, med avslut som påminner om bockklövar. Men de moderna material som använts har styrt den slutliga utformningen. Den genombrutna ryggen som är så karaktäristisk för Göteborgsstolen är också central för Landalastolens uttryck, men påminner snarare om 1900-talets hantverksrörelse inspirerad av Arts and Crafts. Från denna epok har vi också inspirerats av bejakandet av fantasin och strävan efter en besjälad modernitet. Likt 1800-talets Göteborgsstol är Landalastolens uttryck alltså mångkulturellt, såväl tidsmässigt som geografiskt.

Lindomesnickarnas produktion skedde i små verkstäder där man gjorde allt med hjälp av enkla verktyg. Idag kan Lindomeböndernas handverktyg och trampsvarv ersättas med exempelvis en CNC-fräs, en laserskärare och en 3-D printer. Dessa tekniker ger helt nya förutsättningar för att återta det hantverksmässiga skapandet i produktionen, känslan som ”finns i människan” som Lindomesnickaren Hilmer Johansson uttryckte det. Landalastolen har vuxit fram genom en experimentell process där formgivning och produktion blir svåra att skilja åt. Det börjar med en skiss på papper och det är alltid känslan för kvaliteter som får styra formbesluten.

Landalastolen har formgivits och tillverkats i hemmaverkstaden, inga delar har lagts ut för att form- och produktionsbeslut ska kunna tas i alla delar av processen. Lindomesnickarna lärde sig sitt hantverk genom att arbeta sida vid sida med sina äldre släktingar eller grannar under många år. Idag kan man lära sig nya tekniker ”man af man” från någon på andra sidan jorden via nätet. Men dagens småskaliga, flexibla produktionsformer öppnar också upp nya möjligheter att arbeta i lokala självorganiserade nätverk. Hur kan vi ta inspiration från Lindomebornas samarbetsformer?

Det var brist på virke i Lindome eftersom skogarna i området redan skövlats. Lindomesnickarna använde det virke som fanns tillgängligt, oftast tack vare det timmer som forslades via Lindomeån. De flesta inhemska trädslag användes, ibland även fruktträd och buskar. På senare år importerades även ädelträ som mahogny, vilket användes för Göteborgsstolen. Det senare är förstås inte aktuellt idag, utan det ligger närmare till hands att arbeta med material som finns tillgängligt i närområdet eller som kräver så lite av naturens resurser som möjligt. Den ursprungliga Landalastolen är tillverkad av en böjbar plywood av poppel. Det är ett lätt material som kräver lite materialåtgång. Stommen är gjord av ek från USA. Tyvärr finns inte längre inhemsk produktion av lövträd av tillräcklig kvalitet för möbeltillverkning i Sverige. Marken används framförallt till att odla tall och gran, vilka huvudsakligen används till pappersmassa.

Precis som de skickliga Lindomesnickarna kunde se på ett specifikt träd vad det bäst kunde användas till, utgår vi ifrån materialet och dess möjligheter i formgivningen. Vi utvecklar också produktionsmetoder för att göra avancerad form möjlig i den småskaliga produktionen. Den dubbelkrökta ytan på Landalastolens ben, till exempel, krävde sådan metodutveckling för att få till önskad form.